Saker som gör mig nervös kring graviditeten/förlossningen/tiden efteråt…

– Att bebis är stor (vilket den ”lille” är eftersom senaste mätningen gav en uppskattning på +26%)
– Att bebis ska födas tidigt med problem (något jag var mer rädd för när jag skrev listan några veckor tidigare – nu är jag ju så långt gången så bebis skulle inte bli särskilt prematur från och med nu)
– Att bli igångsatt som jag kommer bli ifall inte bebis vill titta ut tidigare självmant (dvs. de eventuella nackdelarna som igångsättning för med sig)
– Att föda (är rädd för att dö, för att bebis ska dö, spricka osv.)
– Att spricka under förlossningen så att det kommer påverka min framtid mycket, speciellt eftersom jag har min kroniska sjukdom
– Att min kroniska sjukdom (som just nu är i remission) ska blossa upp efter förlossningen
– Att amningen inte ska fungera fastän det gick bra sist
– Att tappa hår igen efter graviditeten (en petitess kanske, men då jag förlorade ungefär två tredjedelar av mitt hår år 2015 pga. min sjukdom och tillhörande mediciner så har jag traumatiska känslor till håravfall)
– Att bebis ska ha frejkabyxa som Liv hade eller ännu jobbigare behandling
– Att bebis ska ha andra hälsoproblem
– Att bebis ska vara allergisk precis som Liv och att processen kommer vara lika tuff och jobbig som med Liv (trots att vi dock är sååå mycket mer rutinerade nu och kan otroligt mycket mer kring ämnet)
– Att inte kunna ge min kärlek och tid till båda barnen så att de känner sig viktiga och älskade precis som de är
– Att Liv ska ta den nya familjesituationen dåligt
– Att jag ska hamna i en (värre?) depression/utmattning efter förlossningen (eftersom jag redan är där)

Vårt första ultraljud

Texten nedan skrev jag efter att vi hade varit på vårt första ultraljud med Liv (som då kallades Pyret) – den är dock lite reviderad i efterhand.

18/10 2017
Igår morse vaknade Isac och jag upp till ett riktigt ruggigt väder med regn och rusk, vilket sedan höll i sig hela dagen. Vi båda hade sovit sådär på grund av att vi var så himla nervösa inför rutinultraljudet med vårt lilla pyre klockan två. Efter att vi hade gått upp åt vi frukost, pratade, duschade och fixade oss, och sedan vid tjugo över ett åkte vi nervösare än nervösast mot Näl. Vi kom fram var klockan tjugo i två och då fick vi leta parkering ett tag för det var fullt överallt. Till slut hittade vi äntligen en plats att ställa oss på och skyndade bort för att anmäla oss i informationen i huvudentrén. Med spänning gick vi mot  specialistmödravården. Väl där fick vi som tur var komma in ganska snabbt, så vi slapp sitta och vara supernervösa alldeles för länge i väntrummet. Vi blev uppropade av världens goaste barnmorska som hälsade snällt på oss, och det fick mig att slappna av mycket. När vi hade gått in i undersökningsrummet fick jag sedan lägga mig på britsen och dra ner mina tights. Jag fick en klick kall sörja på mig och sedan började undersökningen där vi fick äääntligen se dig vårt älskade lilla pyre. Först kunde jag knappt titta på skärmen utan jag tittade nästan bara på barnmorskans min för att försöka avläsa om hon var glad eller allvarlig beroende på vad hon såg. Som tur var så var hon lugn och såg nöjd ut, och ju mer hon och vi såg ju mer glad blev hon – och desto gladare blev jag och din pappa. Att få se dig, lilla hjärtat, var så otroligt vackert och mäktigt – det var det finaste jag någonsin varit med om och du är den finaste jag någonsin sett. Det var en obeskrivlig känsla att uppleva och så himla ofattbart att den lilla filuren på bilden faktiskt var (är) DU vår lilla älskling, som faktiskt ligger i min mage. Att det är den lilla filuren som har puffat på mig inifrån hela tiden (även om du var lugn och fin under ultraljudet, inga onödiga rörelser där inte haha). Magiskt. Ofattbart.

Allt barnmorskan visade verkade vara helt perfekt och precis i sin ordning så vi slappnade av väldigt snabbt. Vi fick se ditt lilla hjärta och alla fyra kammare, njurarna, hjärnhalvorna, ryggraden, revbenen, rumpan, halsen, nacken, munnen, näsan och ditt lilla ansikte som vände sig mot oss när vi skulle titta på dig i profil – vårt lilla nyfikna pyre. Det var så fint alltihop. Jag blev helt gråtig men jag försökte ändå lugna ner mig då jag inte ville skaka så att undersökningen inte skulle bli bra. Förutom att få se alla viktigheter på dig så fick vi också se när du kliade dig på näsan, sträckte på dig och vinkade mot oss lite. Det var och är det absolut finaste och gulligaste jag någonsin sett – lilla skrutten redan så busig. ❤

Efter undersökningen fick vi så fina bilder på dig, våra allra första bilder någonsin på dig. Åh, vår älskade bebis! Nu längtar vi så ofattbart och det känns som en hel evighet kvar tills mars! Efter undersökningen så sa barnmorskan också att hon flyttar vårt BF-datum från 15 mars till 16 mars – vilket jag hade misstänkt skulle ske hela tiden.

När vi väl sagt hejdå och satt oss i bilen så satt vi först bara och tittade på bilderna på dig för att försöka supa in vad som egentligen hade hänt. I skrivande stund är det exakt ett dygn sedan sedan vi var inne i undersökningsrummet och fick se dig, och fortfarande är allt så ofattbart. Jag tror inte vi kommer förstå riktigt förrän du äntligen är ute hos oss. Säkert inte ens då. Hihi ❤

När vi väl hade kikat på bilderna ett tag så testkörde vi till förlossningen, jag ringde din morfar och mormor för att berätta om ultraljudet och sedan åkte vi till Överby. På Överby handlade din pappa kläder på MQ och sedan åt vi lite på Briggen – han en bakad potatis och jag klyftpotatis med tzatsiki. När vi äntligen hade ätit upp så gick vi äntligen till Kappahl och H&M för att köpa pyttesmå bebiskläder till dig – oj som jag hade längtat efter den dagen och det tillfället! Vi köpte två bodys i vitt och beige – en vit med beigea skunkar och ekollon på och en vit med beigea stjärnor på. Vi köpte även en tillhörande mössa till skunkarna- och ekollon-bodyn och tre sockar i vitt, beige och brunt. Lilla gosen, tänk att du ska få ha på dig de kläderna! ❤ Efteråt åkte vi till Skäret för att visa upp dig för din mormor och morfar och de blev sååå glada och tyckte att det var så roligt att få se dig! Till sist åkte vi hem för att äta, mysa och njuta av dagen. På kvällen blev det dessutom chokladpudding som efterrätt för att fira lite! En underbar dag jag aldrig kommer att glömma – dagen vi fick se dig för allra första gången… ❤

 

Pojke eller flicka…?

Phil Collins – You’ll Be In My Heart

Ännu ett inlägg med frågor och svar som jag gjorde under graviditeten, exakt tio dagar innan Liv föddes. Enjoy!

Häromdagen hittade jag en ”myt-lista” på någons blogg där man kan fylla i sina svar och resultat och på så vis få en hint huruvida vilket kön det blir på lilla bebisen i magen. Jag är inte en sådan person som tror på någon av de där myterna och varken Isac eller jag tycker könet på bebis är relevant men samtidigt är det ju alltid kul att fördriva tiden med lite trams ändå… ;))

Söt- eller saltsug: 
Sug efter godis, sötsaker och glass innebär flicka, sug efter salt och surt innebär pojke. Jag: Haha jahopp.. kan man säga varken eller!? Har inte sug efter något alls, men måste jag välja skulle jag nog tro att det åtminstone lutar åt det salta hållet. Tror jag. 
Resultat: Oklart, möjligen pojke.

Bebisens hjärtljud:

En puls över 140 innebär flicka, under 140 innebär pojke.
Jag: Bebisens puls har ganska varit hög varje gång vi har varit på MVC – 154, 154, 147 och 155. 
Resultat: Flicka.

Finnar: 
Om man har problem med finnar under graviditeten sägs det att man väntar en flicka då flickor stjäl mammans skönhet och rart nog lämnar endast finnar kvar.
 Jag: Jag har aldrig haft problem med dålig hy men i början av graviditeten fick jag typ fyra finnar. Räknas det då kanske med tanke på att jag aldrig har finnar annars haha!? De försvann dock fort och hyn har sedan varit bra som vanligt. 
Resultat: Oklart, lutar nog åt pojke? Eller flicka på grund av de fyra finnarna i början? Haha, hmm…

Illamående
: Riktigt starkt illamående under första trimestern antyder flicka. Detta är faktiskt till och med vetenskapligt belagt (enligt någon som länkat något, jag har själv inte kollat upp det utan har bara kopierat texten). 
Jag: Jag har hittills bara spytt två eller tre gånger under graviditeten och en av gångerna var i trimester ett. Däremot mådde jag verkligen pyton under första trimestern och var tvungen att småäta 24/7 för att inte gå under av illamående och yrsel. 
Resultat: Flicka.

Konstiga matnojor: 
Många konstiga matnojor antyder att bebisen är en pojke. Även större aptit säger det.
 Jag: Hittills har jag inte haft en enda craving och aptiten har varit ungefär noll ända sedan jag plussade i vecka fem. 
Resultat: Flicka.

Magens form:

En mage som håller sig framåt – så kallad ”basketbollmage” – ska vara en pojkmage, medan en mage som blir bred och syns bakifrån är en flicka. 
Jag: Hmm då skulle jag nog tro att det lutar åt pojke. Känner mig allmänt fläskig men jag ser nog inte direkt gravid ut bakifrån… 
Resultat: Pojke.

Magens höjd
: En låg mage innebär en pojke medan en hög mage innebär en tjej. 
Jag: Gud jag är sååå dålig på att se skillnad på gravidmagar! Meeeen… kanske… nä jag vet inte. Pass. 
Resultat: ??

Hormonrand

: Hormonranden är ett av de klassiska tecknen. Om den sträcker sig hela vägen upp till revbenen ska det vara en pojke, medan en mindre rand ska vara en flicka.
 Jag: Jag har ingen hormonrand överhuvudtaget haha. 
Resultat: Oklart.

Smidighet
: Smidiga mödrar väntar en flicka medan klumpiga väntar en pojke.
 Jag: Det är lite svårt att definiera smidig i sammanhanget, men jag skulle nog tro att jag är ganska smidig (?). Visst känner jag mig tjock, stor och inte som förr – men det gör väl ingen som är gravid? Tycker nog ändå inte att jag känner mig så osmidig. Klippte tånaglarna och rakade benen helt själv i veckan exempelvis. Hahaha. 
Resultat: Flicka.

Humör

: Rejäla humörsvängningar innebär flicka medan lugnare mödrar väntar pojke. 
Jag: Mitt humör har faktiskt varit bättre än någonsin jämfört med innan jag blev gravid – jag är lugn som en filbunke typ. 
Resultat: Pojke.

Ben
: Tjocka och svullna ben innebär pojke medan tunna och smala innebär flicka.
 Jag: Hehe mina ben är tjocka som tusan tycker jag, men å andra sidan tar jag också en medicin just nu som gör att jag lägger på mig enormt mycket vätska. Så det blir lite orättvist att svara på denna fråga faktiskt. 
Resultat: Oklart, eventuellt pojke.

Mayaindianernas uträkning:

Det sägs att Mayaindianerna tog reda på barnets kön genom att titta på mammans ålder och det år då barnet blev till. Om båda siffrorna är udda eller jämna – då blir det en flicka. Om ett av talen är udda och ett är jämnt blir det en pojke. 
Jag: Min ålder när bebis blev till var 24 år och det var år 2017. Fundering – räknar man åldern då bebis blev till eller vad man fyller det år som bebis blev till? 
Resultat: Hmm, antagligen pojke…?

Sovläge
: Om mamman föredrar att sova på vänster sida väntas en pojke, medan höger sida innebär flicka.
 Jag: Min rygg dödar mig varje natt så jag sover lika mycket på båda sidor då jag vänder mig typ var och varannan minut… 
Resultat: Oklart.

Är magen intressant?
Har du några småkillar i din närhet som är nyfikna på magen? Där har du svaret på dina funderingar. Om lillkillarna är intresserade av magen finns där en tjej, om inte väntar du troligtvis en kille.
 Jag: Eftersom jag är sjukskriven så är jag typ enbart ensamt hemma. Den enda lillkillen runtomkring mig skulle väl vara Otto och han har varit noll intresserad av min mage hittills haha. 
Resultat: Pojke.

Halsbränna: 
Har halsbrännan blivit din värsta fiende så väntar du troligtvis en kille. Om det bara är lite grann eller ingen halsbränna alls väntar du förmodligen en tjej.
 Jag: Fy, jo jag lider av halsbränna varje dag och natt! 
Resultat: Pojke.

Kinesiska kalendern:

Antik kunskap som sägs kunna förutsäga könet genom att jämföra ditt födelsedatum med datum för befruktningen. Jag: Jag testade med någon kinesisk kalender jag hittade på nätet
. Resultat: Flicka.

Mitt totala resultat: Fem resultat tyder på flicka och fyra tyder på pojke. Övriga oklara resultat ger ”möjligen pojke” på fyra. Sååååå enligt detta test ska vi få en grabb! ;))

 

Frågor och svar om graviditeten

Jumper – Välkommen Hit

…som jag svarade på några dagar innan Liv bestämde sig för att titta ut!

Hur gamla är du och din kille?
När vi blev gravida var vi 32 år (Isac) och 24 år (jag) men när bebis anländer kommer vi vara 33 år och 25 år.

Vilken dag upptäckte ni graviditeten?
Den 9 juli 2017, en söndag.

Hur fick du beskedet att du var gravid?
Jag tog ett graviditetstest hemma då jag själv misstänkte att jag var gravid.

Vilken vecka var du i då?
Vecka fyra eller fem.

Varför misstänkte du att du var gravid?
Jag tyckte att mina PMS-symtom var sena, jag drömde om att jag var gravid, jag bara ”kände det” och jag visste att vi hade råkat pricka in ett ägglossningsdatum..

Vad var dina första symtom?
Utebliven PMS, ”känsla” och några konstiga drömmar. Sedan kom yrsel, illamående, ömma bröst och bröstvårtor, ingen aptit, andfåddhet och molvärk.

Hur reagerade du när graviditetstestet var positivt?
Jag kunde inte riktigt tro att det var sant! Först när jag läste av det så såg det negativt ut, men när det helt plötsligt dök upp ett svagt streck så blev jag helt ställd. Jag minns att jag var inne i badrummet i cirka 40-50 minuter innan jag kunde med att gå tillbaka till sängen där Isac låg och berätta för honom haha. Det var med skräckblandad förtjusning haha.

Hur berättade du för din pojkvän att du var gravid?
Jag hade med mig testet och lade mig i sängen bredvid Isac som låg och sussade lite, men jag gömde testet bakom kudden och så låg vi och myste och pratade i typ 30-40 minuter innan jag ens ”vågade” ta fram testet och berätta. x) Jag har faktiskt lite minnesluckor från detta då jag var i en helt annan värld haha, så jag vet inte exakt vad jag sa, men jag tog till slut fram testet och visade honom i alla fall. Han blev nervös och jätteglad!

Var det planerat?
Nej, men vi var ju fullt medvetna om att vi inte hade skyddat oss.. sååå.. passivt planerat haha?

Hur lång tid tog det innan ni bestämde er för att behålla barnet?
Ingen tid alls, det var självklart från första stund! ♡ Chocken höll i sig för mig i flera dagar med många tankar och funderingar, men jag var väldigt medveten om att jag aldrig skulle vilja göra något annat än att behålla det lilla pyret. Isac blev superglad från sekund ett så från hans sida var det också självklart att behålla. Så vi bestämde oss i samma sekund vi förstod att vi var gravida, även om jag var fylld med stress.

Hur lång tid tog det för dig att bli gravid?
Eftersom vi inte försökte så är det ju lite halvsvårt att säga. Å andra sidan var det första gången vi råkade pricka in en ägglossningsdag oskyddat och det var också då det tog sig. Så jag antar att det gick fort.

Är/har du varit orolig för missfall?
Ja och nej. Jag har verkligen känt (och känner) att denna bebis är ”meant to be” så därför har jag känt mig säker, men samtidigt har jag såklart varit orolig. Oron har dock blivit större ju längre in i graviditeten vi har kommit för i början var jag väl mest i en sådan chock så att jag inte riktigt fattade att det verkligen var sant. Ju mer jag har fått se, känna och tänka på bebisen ju mer orolig har jag blivit. ♡

Vem i er närhet fick veta nyheten först?
Mina föräldrar!

Hur lång tid tog det innan du/ni berättade för era föräldrar?
Vi berättade för mina föräldrar i vecka åtta så det tog ungefär tre veckor innan vi kände oss redo att våga berätta. Isacs föräldrar fick veta det i vecka tolv och vecka sjutton.

Hur gick ni ut med det officiellt?
Isac lade ut en ultraljudsbild på Instagram och Facebook i vecka 26 och jag gjorde detsamma på Instagram dagen efter (fast min bild var på oss när vi höll i alla ultraljudsbilder).

Hur reagerade era familjer och vänner när ni berättade att ni var gravida?
Alla blev jätteglada – både familj och vänner! ♡

Känner du dig redo att bli mamma?
Ja och nej. Jag har längtat efter detta hela livet samtidigt som jag aldrig har varit mer rädd för att göra fel osv. Men jag ser verkligen fram emot det och vill att mars ska komma nuuuuu! ♡

Hur känns det att ha en bebis i magen?
Helt fantastiskt! Övermäktigt! Känslan av att få bära på ett litet liv och verkligen ha en liten bebis i magen är helt otrolig. Alla sparkar och buffar jag får känns som en välsignelse och jag blir både skrattig och gråtig av det. Hur det känns rent fysiskt och psykiskt att vara gravid med allt vad det innebär är dock annorlunda och inte alltid lika ljuvligt. Min kropp har inte tagit graviditeten bra. Men annars är det en jättehäftig och underbar känsla. ♡

Hur mycket har du gått upp i vikt under graviditeten?
Oj, det vet jag inte exakt då jag inte brukar väga mig. Vet därför inte min startvikt. Meeeen jag har en känsla av att jag har gått upp en hel del! Tolv kilo kanske? Jag kommer nog få kämpa med att bli av med allt överflöd sen…

Har du några cravings?
Inga faktiskt. Hade sett fram emot att få roliga cravings, eller åtminstone någon, men jag kan helt ärligt säga att jag inte har känt något särskilt sug efter någonting alls. Har snarare tappat aptiten. 😦

Har du några gravidkrämpor? Vilka?
Utöver att jag brukar ha ont i fötterna och ryggen sedan innan graviditeten så har det blivit avsevärt mycket värre nu under graviditeten, speciellt nu när det börjar bli tungt. Mådde väldigt illa i början men det avtog runt vecka sexton. Jag har en hel del halsbränna. Brösten ömmar… Annars vet jag inte. Tror jag har klarat mig rätt bra faktiskt, rent graviditetsmässigt. Men som nämnt tidigare så har graviditeten försämrat min sjukdom som jag har så där mår jag… piss. Minst sagt.

Har ni planerat några namn?
Vi har en liten (lång) lista men jag kan inte påstå att något namn känns sådär givet liksom.

Har ni haft lätt för att komma överens om namnen?
Nja, både och.

Har ni valt att ta reda på kön?
Nej, vi kände att vi ville/vill ha det som en överraskning när bebis väl tittar ut. Jag är lite trött på den där köns-hetsen och jag känner att jag bara vill att vår lilla bebis ska må bra. När vi skulle göra ultraljudet i vecka nitton (vårt första ultraljud) så var jag så sinnessjukt nervös över att något inte skulle stå rätt till så det fanns inte ens en tanke på att ta reda på könet faktiskt. Och det är så kul att få ha den överraskningen och spänningen nu, både under graviditeten och inför förlossningen.

Vad tror ni att det blir – en flicka eller en pojke?
Ingen aning haha! Ena dagen tror jag pojke, andra dagen tjej. Så typ så.

Hur många ultraljud har ni gjort?
Ett rutinultraljud och fyra tillväxtultraljud. Antagligen blir det ett till tillväxtultraljud om fyra veckor.

Hur länge ska du vara mammaledig?
Minst ett år och max ett och ett halvt år (tror jag). Har inte hunnit fundera på det så mycket ännu.

Ska ni dela på föräldraledigheten?
Ja det ska vi allt. Vi vet inte exakt hur vi ska lägga upp det men Isac vill vara ledig med bebis och det vill jag också att han ska vara.

När är bebisen beräknad att komma?
16 mars 2018 ♡

Hur och vart ska du föda?
Om inget annat sägs eller ändras så är väl tanken att jag ska föda vaginalt på Näl.

Vilken vecka är du i nu?
Vecka 34. På lördag går vi in i vecka 35!

Hur lång är bebisen nu?
Cirka 42 centimeter.

Hur mycket väger bebisen?
Enligt appen två till två och ett halvt kilo. På måndag ska vi dock på tillväxtultraljud så då får vi veta exakt vad vår bebis skattas väga.

Vilka ska vara med under förlossningen?
Inga fler än Isac och jag antar jag (plus personal såklart haha).