Sol och kärlek!

Oj vad tiden har gått fort sedan jag skrev sist! Vi har verkligen haft fullt upp. I fredags bakade Isac och jag hela dagen lång (förutom när han jobbade då) och i lördags var vi på bostadsvisning, städade hemma, handlade mat och sedan åkte vi till Skäret för att sova över där (Liv och mina päron var med på visningen och efteråt tog mamma och pappa med Liv till Coop och Skäret och så möttes vi alla upp hemma på Skäret senare).

I söndags hade vi ettårskalas för vår lilla prinsessa på Skäret. Egentligen inget stort men eftersom vi är så många i vår familj så blir vi snabbt många ändå. Med på firandet var i alla fall Isac, jag, mamma, pappa, Christian, Cornelius, Christoffer, Josefin, Patrik, Frida, Tilde, Otto, Marie-Louise, Ingegerd och så självklart vår allas älskade Liv.

Jag har funderat mycket på det där med kalasande inför Livs ettårsdag – hur stort ska man göra det, hur många ska man bjuda, hur långt ska vi dra det? Jag hade ju egentligen kunnat slå till med ett gigantiskt kalas men i nuläget känns det både stressigt och oekonomiskt, tyvärr.

I skrivande stund sitter jag i alla fall och super in våren på balkongen. Fy fasen så gött väder det är ute. Jag var nyligen ute med Liv och Isac en liten stund men gick upp igen när de tog en promenad till sjukhuset för att lämna prover och skriva på papper. Isac ska ju byta jobb nu igen (han sa upp sig från Jetprint pga. fick nytt jobb i somras efter att fysioterapeutbildningen blev klar) – vilket jag tror kommer bli toppen både för honom och vår lilla familj! Hur som haver så var vi nere på lekplatsen vid vårat lägenhetshus och Liv fick gunga för allra första gången. Det har tagit lite tid innan det blev av måste jag säga men den som väntar på något gott… 😉 Hon älskade det i vilket fall som helst så jag känner på mig att det kommer bli en härlig vår och sommar nu med massvis av gungande haha!

Vårt första ultraljud

Texten nedan skrev jag efter att vi hade varit på vårt första ultraljud med Liv (som då kallades Pyret) – den är dock lite reviderad i efterhand.

18/10 2017
Igår morse vaknade Isac och jag upp till ett riktigt ruggigt väder med regn och rusk, vilket sedan höll i sig hela dagen. Vi båda hade sovit sådär på grund av att vi var så himla nervösa inför rutinultraljudet med vårt lilla pyre klockan två. Efter att vi hade gått upp åt vi frukost, pratade, duschade och fixade oss, och sedan vid tjugo över ett åkte vi nervösare än nervösast mot Näl. Vi kom fram var klockan tjugo i två och då fick vi leta parkering ett tag för det var fullt överallt. Till slut hittade vi äntligen en plats att ställa oss på och skyndade bort för att anmäla oss i informationen i huvudentrén. Med spänning gick vi mot  specialistmödravården. Väl där fick vi som tur var komma in ganska snabbt, så vi slapp sitta och vara supernervösa alldeles för länge i väntrummet. Vi blev uppropade av världens goaste barnmorska som hälsade snällt på oss, och det fick mig att slappna av mycket. När vi hade gått in i undersökningsrummet fick jag sedan lägga mig på britsen och dra ner mina tights. Jag fick en klick kall sörja på mig och sedan började undersökningen där vi fick äääntligen se dig vårt älskade lilla pyre. Först kunde jag knappt titta på skärmen utan jag tittade nästan bara på barnmorskans min för att försöka avläsa om hon var glad eller allvarlig beroende på vad hon såg. Som tur var så var hon lugn och såg nöjd ut, och ju mer hon och vi såg ju mer glad blev hon – och desto gladare blev jag och din pappa. Att få se dig, lilla hjärtat, var så otroligt vackert och mäktigt – det var det finaste jag någonsin varit med om och du är den finaste jag någonsin sett. Det var en obeskrivlig känsla att uppleva och så himla ofattbart att den lilla filuren på bilden faktiskt var (är) DU vår lilla älskling, som faktiskt ligger i min mage. Att det är den lilla filuren som har puffat på mig inifrån hela tiden (även om du var lugn och fin under ultraljudet, inga onödiga rörelser där inte haha). Magiskt. Ofattbart.

Allt barnmorskan visade verkade vara helt perfekt och precis i sin ordning så vi slappnade av väldigt snabbt. Vi fick se ditt lilla hjärta och alla fyra kammare, njurarna, hjärnhalvorna, ryggraden, revbenen, rumpan, halsen, nacken, munnen, näsan och ditt lilla ansikte som vände sig mot oss när vi skulle titta på dig i profil – vårt lilla nyfikna pyre. Det var så fint alltihop. Jag blev helt gråtig men jag försökte ändå lugna ner mig då jag inte ville skaka så att undersökningen inte skulle bli bra. Förutom att få se alla viktigheter på dig så fick vi också se när du kliade dig på näsan, sträckte på dig och vinkade mot oss lite. Det var och är det absolut finaste och gulligaste jag någonsin sett – lilla skrutten redan så busig. ❤

Efter undersökningen fick vi så fina bilder på dig, våra allra första bilder någonsin på dig. Åh, vår älskade bebis! Nu längtar vi så ofattbart och det känns som en hel evighet kvar tills mars! Efter undersökningen så sa barnmorskan också att hon flyttar vårt BF-datum från 15 mars till 16 mars – vilket jag hade misstänkt skulle ske hela tiden.

När vi väl sagt hejdå och satt oss i bilen så satt vi först bara och tittade på bilderna på dig för att försöka supa in vad som egentligen hade hänt. I skrivande stund är det exakt ett dygn sedan sedan vi var inne i undersökningsrummet och fick se dig, och fortfarande är allt så ofattbart. Jag tror inte vi kommer förstå riktigt förrän du äntligen är ute hos oss. Säkert inte ens då. Hihi ❤

När vi väl hade kikat på bilderna ett tag så testkörde vi till förlossningen, jag ringde din morfar och mormor för att berätta om ultraljudet och sedan åkte vi till Överby. På Överby handlade din pappa kläder på MQ och sedan åt vi lite på Briggen – han en bakad potatis och jag klyftpotatis med tzatsiki. När vi äntligen hade ätit upp så gick vi äntligen till Kappahl och H&M för att köpa pyttesmå bebiskläder till dig – oj som jag hade längtat efter den dagen och det tillfället! Vi köpte två bodys i vitt och beige – en vit med beigea skunkar och ekollon på och en vit med beigea stjärnor på. Vi köpte även en tillhörande mössa till skunkarna- och ekollon-bodyn och tre sockar i vitt, beige och brunt. Lilla gosen, tänk att du ska få ha på dig de kläderna! ❤ Efteråt åkte vi till Skäret för att visa upp dig för din mormor och morfar och de blev sååå glada och tyckte att det var så roligt att få se dig! Till sist åkte vi hem för att äta, mysa och njuta av dagen. På kvällen blev det dessutom chokladpudding som efterrätt för att fira lite! En underbar dag jag aldrig kommer att glömma – dagen vi fick se dig för allra första gången… ❤

 

”Frågor och svar om dig och din partner”

Vad heter ni? Alexandra och Daniel (a.k.a. Isac)
Hur och när träffades ni? Första gången var när jag hälsade på mamma på hennes jobb år 2008 (där Isac också jobbade) och något år senare började jag extrajobba där. Då lärde vi känna varandra mer. År 2011 var året då ”shit got real” så att säga. 😉
Hur länge har ni varit tillsammans? Alltså det där är egentligen lite luddigt för oss, men vi har valt att räkna det från september 2011. Så nu blir det snart sju och ett halvt år. Jisses!
Är ni förlovade? Ja! Lite småluddigt där med men vi räknar från den 15 augusti 2015 (kan någonting någonsin vara konkret i vårt förhållande!? Haha!)
Bor ni ihop? Jepp!
Har ni barn? Ja, vi har vår älskade dotter Liv som är ett helt år sedan en vecka tillbaka! ❤
Har båda körkort? Japp. Jag var dock lite seg med det så jag tog inte körkortet förrän 7 april 2016. Snart tre år sedan!
Kommer du ihåg er första kyss? Haha ja. Mysig och klumpig! ❤
Vem sa ”jag älskar dig” först? Isac
Vilka stjärntecken är ni? Vattumannen och Skorpionen
Vem fyller först på året? Isac
Vem är längst? Isac
Vem sjunger bäst? Bra fråga.. Isac?
Håller ni i handen på stan? Ja det gör vi gärna, men sedan Liv föddes så går vi ju ofta med vagnen och då blir det inte lika mycket av den handhållande varan längre 😉
Kände ni varandra innan ni blev ett par? Ja, vi jobbade ju som sagt på samma arbetsplats och det hann vi göra i två år innan vi blev ett par.
Vad har ni gemensamt? Ojdå, lite allt möjligt. Vi är sjukt lika men också sjukt olika. Men… vi gillar att mysa, kolla på serier, resa, prata och diskutera… Vi älskar att skoja med andra och varandra och skrattar väldigt mycket varje dag. Vi har ganska ful humor och gillar ironi. Vi älskar vår dotter och allt som har med henne att göra. ❤ Vi gillar musik, fikor, promenader och träning. Och så är vi väldigt extroverta samtidigt som vi är väldigt introverta. Och väldigt naturliga med varandra. Det är skönt att vi är på samma plan där.
Blev du kär vid första ögonkastet? Nej… fast jag tyckte han var gött snygg! Var speciellt galen i hans grova armar och underarmar och hans breda nacke och hals… 😉 Annars var jag faktiskt ganska så rädd för honom. Jag hörde aldrig vad han sa och han tittade alltid djupt och ”mörkt” på mig haha. Minns att jag tyckte att viss musik han lyssnade på var sjukt osmaklig också. Haha! Dessutom hade vi båda partners när vi träffades första gången såattere… nä.
Har ni någon speciell låt? Hmm ja och nej. Ingen sådan där tydlig ”wow den här kysstes vi till” typ, men många låtar som är liksom ”vi”. Exempelvis: Posion – Alice Cooper, Den obekväma tystnaden – Looptroop Rockers, Carry on my wayward son – Kansas, Ride the Vaper – Ludor, I’m on fire – Bruce Springsteen, Midsommarnatt – Eddie Meduza, Calling you – Blue October osv. Vi har helt enkelt ingen sådär smörigt mysig kärlekslåt. Vi har däremot ett fantastiskt handslag som etablerades runt år 2012 och det använder vi oss av än idag. En vacker dag ska Liv få ta del av det också (vi har redan försökt en gång men hon var inte redo tyvärr haha).
Har ni några ”frikort”? Haha jag ställde frågan högt när jag läste den och vi sa samtidigt i mun på varandra ”jooo det har vi” (jag) och ”nej det har vi inte diskuterat” (Isac) haha. Men jo det har vi ju. Vissa kort är dock lite utdaterade och behöver uppdateras haha.
Har ni stora framtidsplaner? Javisst! Husdrömmar, familjedrömmar, resedrömmar!
Har ni gråtit i varandras armar? Ja, många gånger ❤
Har ni varit utomlands tillsammans? Yes. Danmark, Cypern, Spanien, Turkiet, Kina, Vietnam, Malaysia, Thailand och Grekland.
Vilket är ert bästa minne? Oj… Hur ska jag någonsin kunna svara på den frågan!? Det finns ju hur många fantastiska minnen ihop som helst. Men de storslagnaste minnena är ju självklart när vi fick veta att Liv låg i magen, när hon sparkade i magen, när vi fick se henne på ultraljudet, när hon kom ut och alla minnen från hela hennes liv såklart. ❤ Andra fina minnen är från våra resor och massa guldkorn från åren som har gått, typ mysiga ostboll- och rosékvällar på balkongen och härliga träningspass tillsammans. Gud vad svårt, jag får nog fila lite på de där vardagsguldkornen.
Vem lagar bäst mat? Vi är nog lika duktiga. Isac har haft störst intresse för mat under större delen av vårt förhållande men sedan Liv kom har jag fått engagera mig mer och i och med halvsvält under amning och alla hennes allergier så har jag fått upp intresset och lärt mig en massa. Så summa summarum: numera är vi nog lika bra.
Vad gör ni en vanlig vardagskväll? Pratar, äter och kollar på någon serie.
Ger ni alltid varandra en puss när ni ses? Det var lite mer självklart förr, nuförtiden kan vi ibland glömma av det emellanåt. Men oftast pussas vi! ❤
Bodde ni långt ifrån varandra när ni träffades första gången? Nej inte särskilt.
Blir ni lätt svartsjuka? Nej det tycker jag inte. Vi litar på varandra så vi är trygga, men det är klart att vi båda kan känna oss lite sotis någon gång ibland – det hör väl till 😉
Brukar ni bråka? Inte bråka, men vi har ofta diskussioner om saker och ting. Trots att vi är lika på många plan så är vi också sååå olika och det märks tydligt i vardagen till exempel – vi värderar saker på olika sätt och ser på saker på olika sätt. Men visst kan vi bråka. Isac är bäst på att få mitt blod att koka 😉
Ringer eller SMS:ar ni mest? Både och.
Brukar någon av er prata i sömnen? Ja, jag gör det ibland.
Vilken är din partners finaste kroppsdel? Hmm.. jag tycker ju om hela honom ju! Men som jag nämnt ovan så har jag alltid varit svag för Isacs armar, underarmar, nacke och hals. Han har också världens finaste gröna ögon! ❤
Vilka är din partners finaste egenskaper? Oj… Han är jordens snällaste människa, vill alltid väl och bryr sig väldigt mycket om sina nära och kära, och även om människor han inte känner så väl. Jag älskar att han alltid får mig att skratta och att han har ett sinne för att se och komma ihåg detaljer (fast inte saker som vi ska göra eller som jag har sagt att han ska komma ihåg haha, utan nu menar jag typ att han kan vartenda manus i varenda film han någonsin sett och att han är bra på att se om någon har klippt sig osv.). Jag tycker också att det är fint att de saker han gör sker med full hängivenhet. ❤

Alltså hallåååå!

Jag vet att jag lägger upp mycket gult och rosa nu, men alltså hallåååå eller!? Hur grymt fräsiga är inte detta påslakan då!? Jag tror att antingen så hatar man det eller så älskar man det. Jag älskar det! Mjaau!

myyyys jotex

Så sjukt himmelskt! Lite 70-tals känsla på det typ. Jag gillar det skarpt! Visade det för Isac och han tycket att det var SÅ jag och jag höll på att slå hakan i golvet när han sa att han också tyckte att det var fint. Kanske dags för ett nytt påslakan-inköp då. Kruxet är dock att jag har försökt lova mig själv att göra mig av med en sak om en sak åker in, annars blir det bara att vi har alldeles för många prylar högt och lågt. Vi har nyligen gjort oss av med en herrans massa kläder, inredning och liknande så jag är inte alls pepp på att hamna där igen. Och vi är dessutom långt ifrån klara i vår rensning – vi har sååå många grejer av ALLT (vi är mitt i ett prylbanta-projekt). Och påslakan har vi otroligt många av då det är en av mina stora laster. Jag älskar att gå och lägga mig i fina, gosiga sängkläder. Mys, mys, myyys! Men ja, hur som haver… hmm… Jo, jag kan nog tänka mig ett eller annat påslakan som vi kan göra oss av med för att ta in detta tjusiga i vårt hem.

Vi har ju för övrigt haft det väldigt vitt i vårt hem de senaste åren men nu är jag och vi verkligen redo att föra in en massa färg och TRÄ för att liva upp och må bättre (även om vitt nog ändå kommer vara någon typ av grund – jag mår bäst i ett ljust hem). Vill inte ha det för plottrigt eller men samtidigt så älskar jag mönster! Har hittills varit lite försiktigt och rädd för det även om det är något jag alltid har dragits till, men nu är det dags att följa hjärtat och bara ”gööööra det” helt enkelt. Spännande!

Nu ska jag dricka något gott och sedan ringer nog mamma vilken sekund som helst. Vi ska planera helgen och bara allmänt göra vår sedvanliga dagliga avstämning. Dessutom har nog mamma har några roliga nyheter att berätta enligt hennes senaste sms tidigare idag! Wiie! ❤

Pappsen i hemmet fyller år!

Idag är det Isacs tur att fylla år – hela 34 jordsnurr blir han i år. Det är lite roligt ändå att Liv och Isac har födelsedagar med exakt en veckas mellanrum, och dessutom fyller mamma år däremellan också (plus att mamma delar dag med alla hjärtans dag) – så 11/2, 14/2 och 18/2 är tre suuuperviktiga dagar i vårt hem. Snacka om en vecka av full rulle varje år haha! ❤

Till sin födelsedag fick herrn i hemmet en klocka och två flugor. Jag är så grymt nöjd med årets presenter för de är så djälvulskt snygga. ÄLSKAR att klockan är i trä och ÄLSKAR att flugorna är blommiga, det kan liksom inte bli bättre. Kommer bli tjusigt till våren! Daaaamn!

28_33woodgrande12-1_73_1_126

Dagens händelser
– Tilltugg, skönsång och tända ljus på sängen
– Bakning: allergivänliga muffins och allergivänligt bröd (+ testade att steka muffinssmeten som krabbisar – gick ok men behöver justera receptet)
– Mys och lek med familjen
– Födelsedagsfika med mamma, pappa och svärmor på besök
– Mys på kvällen när Liv hade somnat med en lång stund av prat om livets alla ting och funderingar

Det har varit en sjukt härlig lyx att Isac har varit föräldraledig både på Livs födelsedag och sin egen. Då jag läser en kurs på Högskolan Väst fram tills sista mars så är Isac hemma varje måndag och tisdag och det är verkligen sååå himla härligt, speciellt med tanke på att det bara är skola varje tisdag (och inte obligatoriskt) så vi får långhelg och en massa mys ihop med familjen. Helt underbart!

Villhöver!

Ouuuusch vad jag nät-fönstershoppar just nu! Jag vill klicka hem typ allt från alla sidor. Som tur är får jag en sådan beslutsångest så att jag inte klickar hem någonting (för tillfället), men jag hoppas faktiskt att jag kan komma fram till ett beslut så småningom för jag tycker faktiskt att jag har goda anledningar till att unna mig lite nytt.

Tre tjusiga plagg och en accessoar jag har kärat ner mig i är bland annat dessa:

 


Baaah. Nu ska jag sippa på lite Cola Zero och se om jag kan bli lite klokare. Är för övrigt bombförkyld så vad passar väl då så bra som tröstshopping…!? 😉

Liv ett år!

I måndags fyllde familjens lilla älskade skatt ett helt år – vart fasen tog tiden vägen!? Det låter kanske kliché men tiden går verkligen såååå fort och när man har barn så blir det så extra tydligt. Barn växer så det knakar och utvecklas fortare än vad man hinner med. Jeeez! Liv har växt hela …. centimeter sedan hon föddes och gått upp …. kilo (mått tillagda 22/2 från BVC-besök). Dessutom kan hon prata så smått, gå med gåvagn, äta själv, leka själv och så vidare. När hände det liksom!? Mitt lilla mini-pyre som inte ens orkade äta och amma i början. Som bara sov och sov och sov. Som ville ligga nära och bara mysa. Liv idag vill ju inte vara nära och mysa på det sättet – hon vill ju upptäcka världen och flänga omkring! Nog för att hon är supermammig och vill ha närhet, men det är ändå inte samma närhet som soff- och sängläge i flera timmar när vi bara gosade och tittade på varandra. Hon är på något vis så himla självständig nu. ❤

Hur firades ettårsdagen då? Jo, på morgonen väckte Liv mig och Isac (haha) och sedan låg jag och Liv kvar i sängen medan Isac fixade lite mys. Efter en liten stund kom Isac tillbaka igen och då sjöng vi ”Ja må hon leva” för Liv och så fick hon blåsa ut ett ljus ihop med mig, och så fick hon några russin på en liten bricka. ❤ Sedan fortsatte dagen med frukost i köket, fix, mys, bakning och Liv ritade sin första krit-teckning. Efter det kom sovstund ett för Liv, familjepromenad, sovstund två (under promenaden), familjefotografering, promenad till Kvantum, matinköp på Kvantum, promenad hem, fika med mina föräldrar och sedan mys och läggdags. Huuur mysig och bra första födelsedag som helst för lilla skruttan och hela familjen! ❤ Promenaden var bort till Skeppsviken och där tog vi en massa fina foton på Liv och på oss alla tre tillsammans. Det var strålande solsken hela dagen så humöret, promenaden och fotona kunde inte ha blivit bättre! ❤

När vi bakade så bakade vi kärleksmums som är Liv-vänliga (vi bakar och äter Liv-vänligt för att slippa kontamination i hemmet så gott det går) och vi gjorde även egen mörk choklad. Huuur nice som helst! Både kärleksmumsen och den mörka chokladen blev asbra. Recepten kommer från Matsaras blogg – en blogg som drivs av en mamma till tre multiallergiska barn. Hon har under tio års tid knåpat ihop en massa bra recept som är fria från typ allt. Helt fantastiskt för oss andra föräldrar till barn som är multiallergiska, där vi är mer eller mindre newbies.

Kärleksmums, föreställning och underbart väder!

Fy rackarns vilket gött väder det är ute! Solen skiner och det är knappt ett moln på himlen. Just nu sover Liv sin tio-vila i vagnen på balkongen men vid halv ett ska vi möta upp Maja och Jordan för en härlig solskenspromenad! Det låter klyshigt som tusan men det gäller verkligen att passa på (orden som jag hatar) att supa in solen och ladda batterierna nu när det är så himla nice väder. Jag har alltid känt att det är viktigt men nu när jag är bebismamma så måste jag säga att det känns extra nödvändigt för kropp och själ. Och för lilla Liv också såklart.

Jag sitter för övrigt och mumsar på en kärleksmums nu (hehe). Egentligen försöker jag hålla igen på allt sött och gott nu men det är ju lite svårt att låta bli när det finns en hel låda med godbitar i kylen. Kärleksmumsen är resultatet av ett testbak Isac och jag gjorde i måndags och ja, de blev ju gudomliga. Testbak kanske ni tänker? Jo dessa kärleksmums är allergivänliga och till och med Liv kan äta dem. De är alltså heeelt fria från ägg, mjölk, soja, vete, havre, baljväxter och så vidare. Huuuuur nice!? Det känns verkligen helt awesome att kunna smaska på något som Liv faktiskt kan äta. Inget dåligt samvete. Jag kan smula hur mycket jag vill, det gör ingenting om hon skulle få i sig en smula. Hon kan till och med äta den själv (inte för att jag är för att ge henne socker men hon KAN. Hon KAN!!!!)!! Frihet, glädje, lycka och muuummmms.

Nåväl. På tal om något helt annat så var Isac, mamma, pappa, Christian, Cornelius, Josefin, Christoffer, Petronella och jag ute på en svängom tillsammans igår. Vi möttes upp på Pinchos Linné i Göteborg och åt där i två timmar och sedan gick vi vidare till Draken för att gå på föreställningen ”Omgiven av idioter”. Det var sååå kul och välbehövligt med familjetid tillsammans! Längtar redan tills nästa gång. Och föreställningen var toppen den med! Tyvärr bråkade min mage med mig samtidigt som föreställningen, men jag överlevde i alla fall.

För den som undrar så var Liv hemma med sin farmor och myste under tiden vi var i Göteborg. Jag var så nervös men det gick tydligen så himla bra. Förutom en bio ihop så var detta första längre stunden utan mitt lilla hjärta när varken Isac eller jag var med henne, och dessutom allra första gången hon fick bli nattad av någon annan för att vi inte fanns i närheten. Vi hade bokat den här föreställningen i oktober och då trodde jag att det skulle gå bra att gå på den i februari, och det gjorde det ju, men jag trodde ändå inte att jag tänka och oroa mig sååå mycket över det som jag ändå gjorde. Nog för att Liv är en ”stor” tjej nu, men samtidigt är hon ju superliten. ❤

Hur som haver så tyckte jag föreställningen var bra. Den har fått lite kritik här och var för att den inte är fullt vetenskapligt förankrad och så vidare, men liksom hallå!? Det är ju ingen vetenskaplig TED- eller universitetsföreläsning precis. Jag gick inte dit med sådana förväntningar utan för mig kändes det bara som en rolig grej. Föreläsaren berättar om egna upplevelser och spinner vidare på någon annans teorier om att dela in människor i olika färger – superkul! Och oavsett hur det än är så verkar ju majoriteten av människor ändå relatera big time till innehållet i boken och förställningen. Jag tänker som så att allt inte är svart på vitt, att det inte är helt tydliga källor på allt och att föreställningen mer är som en ögonöppnare. Att alla inte är likadana och att det kanske inte är omvärlden som är idioter, utan att man själv är en också. Det handlar inte om att alla är dumma utan om att vi är olika typer av personligheter med olika sätt att kommunicera. Och det är faktiskt otroligt bra att fundera lite på vem man själv är och hur man själv fungerar med andra människor. Hur uppfattar man sig själv och hur uppfattar andra en? Tänkvärt.

Jaja. Nu ska jag vila lite innan Liv vaknar. Pusspuss!

Nya accessoarer till mig!

Jag är ju som bekant kär i färgen rosa, så att två av tofsarna är rosa är ju ingen skräll. En annan favvisfärg är senapsgult – en färg jag aaaavskydde när jag var liten men som jag började älska typ runt år 2011. Så ja, nu är alltså dessa godingar i rosa och senapsgult i mina ägor och jag fullkomligt älskar dem! Behövde bara framföra det 😉

Imorgon fyller världens underbaraste lilla Liv ett helt jordsnurr! Det är ju helt sanslöst galet vad fort tiden går. Mitt lilla, stora, älskade, kloka hjärta. ❤